26.

Det här är en helt slags ny tomhet. Vilket betyder att jag mår tomhet x 2.
Nu känns det som att jag inte bryr mig om vad som händer med mig. Som att känslorna har tagit slut.

25.

Jag antar att tystnaden här beskriver ungefär hur jag känner mig. Tom. Har försökt att inte tänka på att han inte kom. Eftersom jag jag ju har bestämt mig för att inte ha något med honom att göra. Men han har dykt upp i tanken lite då och då när jag minst anat det. När jag fått en stund över att tänka. Hädanefter ska inte ens få de stunder.

24.

Han. kom. inte.

23.

Försöker att inte tänka på imorgon. Kommer bli så besviken om jag inte får träffa honom.

22.

Hans svara-på-sms-efter-en-vecka-principen håller i sig. Jag fick ett i onsdags. Jag har några-dagar-i-alla-fall-principen. Det kändes tryggt att veta vart vi har varandra på den fronten. Tills igår.

Han kanske har vägarna förbi i veckan. Vägarna förbi mig. Men eftersom jag jobbar kanske han inte har det. Så fruktansvärt oförskämt att ge mig hopp. Just nu kan jag inte tänka på mycket annat än att jag kanske får krama om honom en gång till.


Han skickade ett sms bara sådär: Vad gör du på måndag?
För dig gör jag vad som helst.

21.

Jag skulle göra lite för mycket för att du skulle ringa mig igen. Lite för mycket.

20.

Och så fick jag en tredje kram.

19.

Herr J verkar ha ett sms-system. Idag var det precis en vecka sedan jag svarade på hans sms. Jag förväntade mig nästan att det skulle plinga till i mobilen men blev ändå överraskat glad när det också gjorde det. Jag har vant mig vid att aldrig få ett svar direkt från honom. Men även det är farligt. Vad händer den dagen en vecka har passerat.
Då tror jag att jag kommer dö lite till.

18.

Det är sant att ingen har fått mig så arg på två år som han fick mig att vara på två veckor. Och det kändes så bra. Jag kunde vara arg på honom och veta att vi kommer att prata om det. Reda ut. Jag har aldrig bråkat med mina ex. Jag tycker inte om att skrika och bråka och det har inte känts bra och stabilt. Alla säger att man måste bråka ibland. Det är väl kanske därför mina förhållanden inte har hållit.
Med honom gick det.

17.

Klockan är strax efter ett på natten. En onsdag. Vi står och håller om varandra. Han har perfekt längd för att jag ska kunna gömma mig i hans halsgrop. Det är första killen jag någonsin kunnat göra det med eftersom jag inte mäter mer än 155 centimeter över marken. Jag har aldrig haft problem med min längd men när vi står där och jag blundar undrar jag när jag nästa gång ska få känna den känslan igen.
Vi halv tre har vi klarat av flera onödiga detaljer om våra liv för att fortsätta få stå där med varandra så nära.
Han: Det är tur att vi inte började träffas så här tidigare. Då hade det nog blivit något mer.
Jag: Mmmm (och då menade jag det)
Han: Du är alldeles för snäll för mig.
Jag: Du vet att ingen har fått mig så arg på två år som du har på två veckor.
Han ler.
Jag ler.

Mitt hjärta blöder - Veronica Maggio

Får ingen luft
Blir knuffad runt
Jag dansar men jag känner ingenting alls
Allt går för fort
De andra drog
Andas, andas men det är för varmt

Jag är för full
Du är för ung
Jag ser dig prata men hör inte ett dugg
Letar mig ut
Blinkande ljus
Andas, andas allting snurrar runt

De stänger men ingen bryr sig
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder

Jag är så svag
Ger dig en kram
Jag ser dig ringa men har inget val
Vi går på rad
Sotiga barn
Barfota fötter genom hela stan

Åh nej
Nu ser du mig
Jag måste rota i väskan efter mod
Jag är så hög
Jag kunde dö
För jag kan göra det som ingen gjort
Som ingen gjort

De stänger men ingen bryr sig
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder
(De stänger här men ingen bryr sig)
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder
Åh, kom vi sover över

Jag följer med dig hem ikväll
För jag vill inte vara själv
Jag följer med dig hem ikväll

Jag följer med dig hem ikväll
För jag vill inte vara själv
Jag följer med dig hem ikväll
Vill inte vara själv

(Jag följer med dig hem ikväll
För jag vill inte vara själv)
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder

(De stänger men ingen bryr sig)
Åh
Blir blind när alla lampor lyser
Mm, det här är värt att dö för
Jag tror mitt hjärta blöder
Jag tror mitt hjärta blöder

16.

Jag svarade på sms:et. Inte en vecka senare som jag sa att jag skulle göra. Men fyra dagar i alla fall.
Herr J fick också en kram i slutet. Den första dagen sprang jag och tittade till telefonen lite då och då. Nu har det gått tre dagara och jag börjar känna mig lite tom. Likgiltig. Bra antar jag.

15.

Det regnar ute. Och inne.

Det måste det göra för min kudde är alldeles blöt.

14.

Även en 90säng känns stor när man plötsligt blir ensam i den.

13.

Den där andra sms-kramen kom en vecka efter att jag senast sms:at honom. På fyllan. Pina. Jag tror jag analyserar allting lite för mycket. Men sms:et innehöll en fråga- ett tecken på att han vill ha ett sms tillbaka? och så innehöll den "Ha det guld!" Vem skriver något sådan till vem då? Jag känner honom nog inte tillräckligt bra för att läsa den meningen. Men det har inte spelat så stor roll eftersom jag mest har varit fundersam över den där "kram":en i slutet.

Fast åt helvete med allt det där. Det är ju meningen att jag ska glömma honom. Radera. Verkar inte gå så bra som ni ser.

Jag tänker då inte svara på en vecka. Minst.

12.

All går lite upp och ner just nu. Två minuter upp tre minuter ner. Det märks nog även i texterna. Jag förstår dem inte själv ibland när jag läser dem två dagar senare. Men det är nog också därför jag behöver skriva här. För att rensa och kanske få struktur på mina tankar någon gång i framtiden. Just nu tänker jag vara lite olyckligt småförälskad i någon jag aldrig kommer att träffa igen. Just nu tänker jag pina mig med att försöka glömma honom fast jag vet att det inte kommer att gå på ett tag.

11.

Jag har så där svårt att äta. Det tar liksom stopp. Som att alla känslorna har fastnat i halsen och inte går att svälja ner. Just nu är det nog inget i världen som kan hjälpa mig. Kanske lite kärlek, men just nu strejkar jag ju mot just den; kärleken.

Redan för flera år sedan insåg jag att killar var ett bra bantingspiller. Antingen är man så lycklig att man glömmer att äta eller så ledsen att man bara vill ligga och spy. Jag skulle inte rekommendera dieten.

10.

Jag undrar ofta vad det är som gör att vissa håller fast hela livet med den första de träffar medan en annan får prova sig fram från famn till famn. Jag har flera vänner av båda sorter. Själv är jag av den sista.
Det är så fint när de kan berätta att; jo, minsann det är första förälskelsen som ligger bredvid dem i sängen när de vaknar- tio år senare. Så fint att kunna säga till sina barn; jag har inte varit kär i någon annan än er pappa.
Jag kommer i alla fall att kunna berätta hur det känns att dumpa, bli dumpad, vara olyckligt kär och att aldrig riktigt få den man vill ha. Det vill säga, om jag hinner stanna länge nog hos någon för att få barn. Eller att han stannar nog länge hos mig.

9.

Det är så konstigt vad en "kram" i slutet av ett sms kan betyda många saker. Är det från tjejkompisen som skriver det hela tiden vet man att allt är som det ska. Är det från någon man sällan hör av blir man glad att de bryr sig. Är det från mamma så känner man sig som en dotter. Men vad betyder det herr J skriver det? Jag har fått två.

8.

Det gör så ont. Långt inne i bröstkorgen och ingen kan nå dit. Bara herr J. Och nu ska det få göra ont tills han inte finns i min kontaktlista längre. Tills alla sms:en är raderade. Jag försökte häromdagen men deleteknappen kändes så långt borta. Så jag får fortsätta ha ont lite till. Tills jag är redo.

7.

Vi kan kalla honom herr J. Det brukar jag göra.
Eftersom jag inte klarar av att säga hans namn.

5.

6.

Vi kan väl börja från början.
När han som bara svarar på mina sms för att jag skickar dem (och ibland gör han inte ens det) befann oss på samma plats, var båda upptagna. Vi gav varandra en bara lite lite varmare kram än andra fick av oss. Sen blev vi inte längre upptagna ungefär två veckor innan vi skulle befinna oss på två helt olika platser i Sverige.

De två veckorna levde jag. Tyckte att personer i min närhet inte kunde vara vackrare och det kunde inte vara lättare att kliva upp jättejättetidigt på morgonen. Han kom smygandes till mig på nätterna. Och bara höll om mig i över en timme en annan natt när jag kom smygandes till honom. Ändå kom vi överens om att de två veckorna var över. Jag var också överens.

Men nu känns det inte alls som att jag är överens.

4.

Man skulle nästan tro att jag har blivit dumpad. Det har jag inte.
Jag har dessutom tre killar som gärna skickar sms på nätterna. Det är bara det att två av dem vill jag inte ha. Och den tredje skickar bara för att jag har skickat till honom. Det kanske är mest därför jag skriver här.

3.

Att jag inte vill ha något som först gör en lycklig och sedan raserar allt som man trott på behöver inte betyda att det jag skriver här kommer handla om hur olycklig jag är.
Det kanske är det som är grejen. Jag är kär i kärleken. Jag berättar gärna hur lyckliga andra är vare sig om de finns bland sidor i en bok eller i min närhet.


Självdestruktiv skulle man också kunna kalla mig.

2.

Det gör alldeles för ont att bli ensam- igen. Det är värre är att det gör en mer lycklig när man just håller på att bli två att man glömmer bort hur ont det gör när man inte är det längre. Två alltså.

Vad vill jag med bloggen? Påminna mig själv om hur ont det gör sen när man får fina sms mitt i natten och det känns som om man aldrig varit olycklig. Det vill jag.

1.

Här och nu. Kommer jag att sluta med kärlek.



Eller i alla fall försöka.